your mind, my mind, their minds, oh our minds

Igår var det hejdå-middag och hejdå-öl och hejdå-kram. Och jag började såklart att grina, som vanligt, ingenting nytt liksom. Så fort det kommer till att behöva kramas hejdå för en lite längre tid så gråter jag som en bäbis. Och idag har jag mest bara gått omkring i min bakis-dimma, suckat lite för högt och det där som hör till. Har tyckt att livet är en riktig dum jävel, helt enkelt!