Langrennstur på fjället


Martin & Kenneth tog med oss ut på tur igår, "vi ska inte gå så långt", gött tänkte jag som bara har gått på längdskidor 1 gång tidigare i mitt vuxna liv. "Vi ska inte gå så långt" betydde tydligen 1,2 mil. Efter att ha dött inombords efter halva turen (här har ni tjejen som inte rört en fena på en evighet) så gick det helt plötsligt mycket lättare - strålande sol, ett superhärligt sällskap och en fantastisk natur! Vi var helt själva ute på fjället, och någonting mer harmoniskt än det finns nog faktiskt inte. 

Och imorse fick jag kaffe på sängen av Dyl. Livet går åt rätt håll nu mina kära!
 
Upp